Fakta om vätgas

Väte är vårt vanligaste grundämne och utgör 75 % av all massa i universum. Det är vårt minsta och lättaste grundämne och vid atmosfärstryck och 20°C motsvarar 1 kg väte hela 11,9 kubikmeter.
Detta skapar problem vid transport och lagring.  Gasen måste komprimeras eller kylas för att bli mer koncentrerad. Komprimering kräver ett väldigt högt tryck om man ska transportera eller lagra vätgasen effektivt. Samtidigt orsakar vätgasen även försprödning av metaller och läcker genom den minsta springa. Vill man istället frysa gasen till flytande form krävs en temperatur på -253 °C som ligger strax över den absoluta nollpunkten. Allt detta ger ökade energikostnader. 
Pipelines kan vara en effektiv form för längre transporter av vätgas men man bör också försöka placera vätgasproduktionen så nära användningen som möjligt.
Ett sätt att minska förluster i transport och lagring är att omvandla vätgasen till ammoniak, etylen, metanol, etanol eller andra ämnen som kan användas i den gröna omställningen. SCL Energy har flera patent och tekniker för detta och samarbetar med flera forskare på området.

Produktion och användning

Industrin använder enorma mängder vätgas och bara 2 % produceras med vattenelektrolys och förnybar elektricitet.
76 % kommer från naturgas och 22 % från kolförgasning. Vätgas från naturgas framställs genom ångreformering där gasen hettas upp till mellan 700-1100 °C tillsammans med en katalysator av metall. Vätgas och koldioxid bildas då vattenånga reagerar med metanet i naturgasen. På liknande sätt görs vätgas från stenkol där stenkol har de största utsläppen.

Även om vätgas är osynlig och luktfri har man tilldelat den olika färger beroende på hur den produceras. Här är de vanligaste:

• Grå vätgas produceras genom ångreformering av metan och har stora utsläpp av koldioxid.

• I Blå vätgas fångar man upp koldioxiden men tekniken för detta har svårigheter.

• Brun vätgas görs med förgasning av brunkol. Använder man svartkol kallas den Svart, Detta är den klart smutsigaste metoden.

• Turkos vätgas är pyrolys (syrefri hög upphettning) som ger vätgas och kol i fast form i stället för koldioxid). Den är i utvecklingsstadiet med begränsad användning.

• Slutligen har vi Grön vätgas som görs med elektrolys och förnybar energi som är det stora hoppet för framtiden och miljön.

Många stoppade vätgasprojekt

Sverige har många stora planerade vätgasprojekt men det är få som är förverkligade. Av de anledningar som presenterats har ekonomi och elförsörjning varit de viktigaste. Det har ibland varit svårt att få fram så mycket grön energi som krävs och investeringsplanerna har varit svåra att finansiera. 

Det kan vara svårt att räkna hem investeringen när priserna för grå vätgas är så mycket billigare än grön.
Enligt en rapport 2025 från Bloomberg NEF är kostnaden för att producera 1 kg grön vätgas 3:74 – 11:70 USD medan den är 1:11 – 2:35 USD för 1 kg grå vätgas.
Med tekniken från SCL Energy krävs bara en femtedel av grön elektrisk energi och produktionen av grön vätgas blir betydligt billigare. Många avbrutna planerade investeringar skulle kunna genomföras och bli ekonomiskt framgångsrika. Läs mer om tekniken under menyn "Elektrolysörer".